Dark Label
Varje kväll drack jag den. På vardagarna handlade det om klass 1 och på helgerna klass 3. Förts gången var 12 februari 1986 och jag var fast. Världens godaste öl var det och den hette Dark Label. En halvmörk ganska söt öl som jag inte kunde vara utan. Vid tillfälliga depressioner, svår förkylning, andra svackor som jag hamnade i det räckte med att jag tog fram denna öl och mina problem kändes genast mindre. Vissa dricker kaffe varje dag andra sin snus och många sina cigg. Jag hade min Dark Label. Så en dag när jag var på bolaget i maj 1995 berättade kassörskan att den var slut.
Utan denna öl en hel helg, det gick inte och schizofrena tankar kom fram på hur jag skulle lösa detta så jag åkte bara till ett nytt bolag och frågade efter det där. Nu hittade jag den inte någonstans och fick veta att den hade utgått ur sortimentet Hur korkad är de tänkte jag och skrev dagens ris till Åbros bryggerier i Expressen. En insändare som inte blev publicerad. Det slutade med att jag slutade dricka och la av att gå ut på helgerna.
Jag drabbades av en 30-årskris och tyckte att tisdagens Allsång på Skansen med Lars Berghagen var roligare än att roa sig på en nattklubb på lördagarna. Idag 15 år senare och en lycklig gift tvåbarnsfar saknar jag denna öl fortfarande fast om man åter skulle kunna köpa den på bolaget skulle jag självklart inte dricka den lika ofta jag gjorde under sent 80-tal, men en del av mitt liv det kommer den alltid att vara.